Tiden är knapp……

Det är den 2:a December i dag. 22 dagar kvar till jul och jag tror jag håller på att bli sjuk. Halsen värker och huvudet spränger. Massvis att göra på jobbet och hemma. Julpyssel, bakning och syprojekt. Men de kan inte hjälpas. Idag ligger jag nerbäddad och orkar ingenting. Jag har haft migrän som jag lätt får när det är något på gång i kroppen. Nu har den släppt något och lämnat kvar en redig huvudvärk i stället. Ändå ligger jag här hemma och myser lite grann. Jag är ju faktiskt för hängig för att ta tag i saker och just nu känns det lite befriande att bara få vara…….. Även om det skapar ett stygn av dåligt samvete…. Hur dålig jag än känner mig så kan jag inte låta bli att tanka tanken: Är jag verkligen tillräckligt sjuk för att vara hemma från jobbet? Men i dag slår jag bort tanken och fluffar till kudden innan jag kryper längre ner under täcket och slår på tv:n.

Ta hand om er!

Maffiabröder

Måste skriva ett inlägg om inredning och katter. Jag har ju gjort några sådana förr. Först kommer här en bild på ligisterna. Se så rart och oskyldigt de sitter där tillsammans mitt på (det nu så kala) bordet spanandes efter fåglarna vid fågelbordet. Vilken fridfull bild eller hur?

Inte kan man ana att den elektriska ljusstaken är en saga all och att adventsljusstaken som stod på bordet nu ligger på golvet. Mina fina kristyr-änglar har boxats ner från granen och granen…. Ja ni ser säker de provsmakade barren där på min tillskrynklade duk.

Som tur är så smakade de tydligen inte så bra. Antar att de stacks i munnen.

Ser ni amaryllisarna? Tyvärr är de inte äkta. Äkta vara smakar tydligen smaskens och blir tämligen snabbt till kattmat som sedan kräks upp på väl valda ställen. Så som nyomklädda stolsdynor eller ullmattor till exempel.

Ser ni den lilla söta tomtenissan som står lutad mot adventsljusstaken? Visst VAR hon söt?

Tyvärr har hon varken hår eller mössa kvar. De är nämligen uppätna de också……Och som grädden på moset så är mina katters marodörtalanger så framstående så allt detta lyckades de genomföra under loppet av några timmar!

Men vad gör väl det? Mina katter är mina skatter och de blir lika till sig som barnungar när vi plockar fram nya saker här hemma. ALLT ska undersökas för allt är ju framtaget BARA för deras skull så klart. (Det är ju så katter ser på livet, rätt skön inställning eller hur!! :-))

T.ex. så sov de hela natten båda två tillsammans i en av kartongerna vi hade jultextilerna i så den hade vi inte hjärta att bära ner förrän dagen efter. Så nu gör jag som jag alltid gör när de gäller mina bebisar. Jag ger upp. Fleecefilten ligger därför på köksbordet och allt utom granen är bortplockat. Men en ny elektrisk adventsljusstake blev det i alla fall….Så nu blir det spännande att se hur länge den håller. Som tur är mina kissar precis som barnungar. De tappar snabbt intresset för sina “nya leksaker” och återgår till sina gamla favoriter i stället. Så det lär väl bli rätt lugnt fram till dess att granen tas in.....

Julförberedelse

Just nu sitter jag här framför datorn och klockan är strax efter sju på morgonen. Om en liten stund ska jag gå med min klass till kyrkan för vår årliga adventsgudstjänst. I år sammanfaller den med Hajj, muslimernas högtid (avslutningen på vallfärden till Mekka) Så många barn har förstås begärt ledigt. Det kommer nog att bli lite glest i kyrkbänkarna men det spelar ingen större roll. Mysfaktorn är ändå så hög.

I helgen ska jag börja ta fram julen igen. Som jag har längtat. Jag har ju redan fuskat lite grann med starten här på bloggen. Ny header och julmusik har det blivit.

Hyacinterna jag handlat för några veckor sedan har fått komma in från altanen och julstrumporna som jag sytt av gamla kökshanddukar sitter redan uppe på köks-skänken. Nu väntar jag bara på att mannen ska bära upp adventsljusen och stjärnorna. Vi har hela matkällaren fylld med julsaker och min man som INTE förstått vitsen med julpynt överhuvudtaget blir prillig på mig när jag specificerar exakt vilka pryttlar jag vill ha upp. Han kan liksom inte förstå att det spelar någon roll vilka ljusstakar som pryder vilket fönster.

Fick han bestämma så skulle vi inte ha något julpynt överhuvudtaget. Han fattar som sagt liksom inte vitsen. Men å andra sidan så fattar han inte vitsen med gardiner eller t.ex. dukar heller. Som tur är så är han så snäll och tålmodig så han låter mig hållas och han bär dessa kartonger upp och ner för källartrappan utan allt för mycket knot.

Avslutar med en bild på mitt lilla ställ för tandpetare. (Det är faktiskt en liten katt som vaktar tandpetarna även om det här på bilden ser ut som om det vore en liten gris, hahaha!)Stället var en av få saker jag köpte på antikmässan i Uppsala för några veckor sedan.

Önskar er alla en fin adventshelg!

Aj!

I går var hela familjen och tog svininfluensa-vaccin. Själva sprutan kändes inte alls men i natt har vi ojat och åmat oss hela familjen. Vi måste nog vara familjen Klen för usch vilken värk i armen jag haft under dagen. Som den värsta träningsvärken faktiskt.

Som tur är så har smärtan nästan avtagit och jag är så glad att vi äntligen fått ta sprutan till slut. På min skola har nämligen väldigt många elever och lärare insjuknat och alldeles för många har dessutom varit så sjuka att de vårdats på sjukhus. Hoppas verkligen att vi får se en rejäl nedgång i insjuknade personer snart. Ta hand om er !

Jag förbannar mörkret i Sverige

Jag har i tidigare inlägg förbannat mörkret. Just nu känns det mörkare i Sverige än någonsin. Jag såg nyss på ett debattprogram på Svt.play. Det handlade om Vellinge kommun i Skåne och deras skrämmande motstånd mot att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

(som tur är verkar många nu ha ändrat åsikt)

Jag sitter nu här, mörkrädd och skäms som en hund. Skäms för att jag har alltför många landsmän i allt för många fler kommuner än Vellinge som på djupaste allvar tycker att vi inte bör, har råd eller förmåga att ta emot dessa barn.

Måtte det aldrig bli krig i Sverige och måtte vi aldrig behöva leva i ett krigsärjat land där den enda önskan man som människa har är att åtminstone försöka rädda sitt barn och ge det en möjlighet till en framtid.

Men om detta ofattbara skulle hända oss i Sverige så snälla, be en stilla bön att något land, någonstans i världen tar emot våra barn och att de människor våra ungar möter, när de står där ensamma i ett främmande land inte är som dessa Vellingebor som tycker att vi ska neka dem en fristad och en framtid här i Sverige.

  Världens barn är allas barn.

Försummelse

Jag försummar Blogglandia just nu. Hittar helt enkelt inte tiden att sitta framför datorn så det blir väldigt glest mellan inläggen. Förhoppningsvis blir det lite bättre om ett par veckor men tills dess vill jag bara passa på att skicka denna lilla virtuella hälsning till alla er som tar er tid att kika in och till och med skicka kommentarer eller mail ibland(som jag alltid läser). Ni lyser verkligen upp vintermörkret för mig!

Största Kramen!

Längtan

Jag saknar ljuset. Vissa dagar ser jag inte ens dagsljuset. Det påverkar mig ordentligt. Jag känner mig tröttare än vanligt och min längtan till adventstiden då fönstren är upplysta av stjärnor och ljusstakar finns där hela tiden.

 

I dag kom jag på mig själv med att till och med längta efter snön!  Det går heller inte att fotografera som jag vill. Jag som alltid har kameran med mig försöker inte ens längre ta några bilder när jag kommer hem från jobbet. Jag vet ju att de bara blir suddiga på eftermiddagen när ljuset inte längre räcker till.

(Därför är bilderna i detta inlägg gammal skåpmat :-))

Samtidigt är det en skön känsla att längta. Att varje dag komma lite närmare min älskade adventstid. Förberedelserna på jobbet inför jul-temat börjar redan nästa vecka. Luciatågen ska planeras och julpysselmaterial handlas in. Julsångerna ska väljas ut och julpyntet gås igenom…..

Två veckor………snart………

Grått

Grått är min älsklingsfärg så man kunde ju tro att jag är nöjd nu när till och med väderkillarna på tv sammanfattade veckans väder med ett ord: GRÅTT.

Men hur jag än försöker så infinner sig det liksom inte någon mysfaktor på altanen just nu. Förra vintern när snön kom till Lucia spenderade jag ganska mycket tid på uteplatsen. Lusten att sitta uppkrupen på fårskinnen med en varm kopp choklad och en god bok var liksom mer påtaglig än vad den är nu när allt bara känns…….. fuktigt.

 

Önskar er alla (trots vädret) en riktigt trevlig helg!

Det blir tyvärr lite glest mellan inläggen och kommentarer just nu för jag har haft svårt att hitta tiden att sitta framför datorn men jag är så otroligt glad för era kommentarer och mail och jag läser dem alla även om det kan ta några dagar innan jag ser dem.

Kram!

Antikmässa

Helgen spenderade jag i Uppsala på antikmässa. Jag stod och sålde lite av mina gamla pryttlar som fått flytta ner till källargubben de senaste åren. Det var verkligen roligt och stimulerande men också arbetsamt med rätt mycket förberedelser och väldigt tidiga mornar !!! (jag är ju en sån obotlig nattuggla)

Jag gjorde inte så många fynd (tack och lov) meningen är ju liksom att jag ska bli AV med sakerna inte handla nya, hehehe…

Dock kunde jag inte motstå denna vackra duk med vitbroderier. Dessa gamla vykort fick också följa med hem samt ett litet silverställ för tandpetare med en katt på.

Nu ska jag slänga upp fötterna i soffan och låta mig inspireras av  Allt i hemmets julspecial som damp ner i brevlådan idag.

Fnatt?

Ibland undrar man. Hur det står till med mig egentligen? Vad är det som gör att jag fastnar för vissa saker?  Jag brukar skämtsamt säga att jag nog har en släng av Asbergers syndrom (en diagnos inom autismspektrat) Jag snöar liksom in på vissa saker ordentligt. Rödvita linnehanddukar och monogram t.ex. Det har ni ju sett till leda här på bloggen.

Nu är det dags igen. Dessutom i kombination med julen. Trots att det är en månad kvar till advent har min julpyssel-sjuka spridit sig ordentligt. Jag kan bara inte låta bli. Nu har mina trasiga och sönderslitna linnehanddukar och damastdukar kommit till användning igen. Det har blivit två julstrumpor, en barnstolskjol och ett kuddvar.

Jag har till och med BRODERAT på örngottet, JAG (!) som verkligen inte har någon talang för sådana tålamodsprövande tilltag. Tyvärr är tekniken densamma som förskolebarnen använder sig av när de broderar på voffelväv i förskolan och tro mig, de gör ett långt bättre jobb!

Men det gick ganska problemfritt trots allt. Jag pratade med  Annie i telefonen samtidigt så det var nog tack vare henne jag klarade upp det hela utan att bli nervklen på kuppen.

Nu ska jag gå och njuta av min ledighet! HURRA!

Fullt upp

Just nu har jag ett fullspäckat schema både på jobbet och fritiden. Tusen järn i elden och mängder med projekt som ploppar upp i huvudet har jag påbörjat men ännu inte hunnit slutföra . Jag är inne i en riktigt kreativ fas just nu som jag visserligen välkomnar för det är så roligt och stimulerande och det var ju dessutom så länge sedan jag kände mig just inspirerad att skapa. Kanske är det adventstiden som är i antågande för det mesta av min skaparlust handlar just nu om julpyssel.

En fråga som dock ständigt dyker upp är: Vart 17 tar dygnets alla timmar vägen egentligen?

Städningen har fått stryka på foten och vardagsrummet är fyllt av tyger, tomtar, hönsnät och limtuber sedan ett par veckor tillbaka. I går plockade jag dessutom fram färgburkarna och påbörjade målningen av en massa gamla loppis och auktionspryttlar. Bl.a. denna adventsljusstake som nu blivit vit.

Som vanligt var jag för ivrig för att hinna ta ett “före” fotografi. Men föreställ er gulnad lackad furu med plastlingonkransar runt ljusen. (Resultatet blev dock kanske liiite för shabby chic för min smak. :-)) Just nu håller jag för övrigt även på med ytterligare en STOR jultomte. Suck, jag börjar redan ångra mig för det är så tidskrävande(och tålamodsprövande) Här är en bild på Julius som jag gjorde förra året . Årets tomte ska vara stående och för tillfället är “Hjalmar” (arbetsnamnet på tomten) inte riktigt presentabel men förhoppningsvis får jag tummen ur och hinner klart till jul i alla fall…..

För att komma till bloggens startsida, klicka Här!

Äggvärmare och torpdrömmar

I lördags åkte jag och mannen på en liten tur runt i vackra Sörmland igen. Vi åkte och tittade på ett litet torp från tidigt 1800-tal med STORA renoveringsbehov som jag hittat på nätet.

Jag börjar intressera mig mer och mer för byggnadsvård och letar med ljus och lykta efter ett gammalt torp med potential till en billig peng här i närheten.

Inte helt enkelt som ni kanske förstår, hahaha!

Tyvärr var den här lilla stugan inget för oss då jag visserligen vill ha ett renoveringsobjekt men jag vill att det mesta ska vara ursprungligt eller att vi åtminstone har möjlighet att återställa det till någorlunda tidstypiskt skick utan att ruinera oss totalt eller bli tvingad till att riva rubbet.

Det mesta var utbytt på  detta lilla torp och det må så vara för det finns ju många byggnadsvårdsbutiker som har “reservdelar” så som fönster, dörrar m.m.

Men det som skrämde oss var att byggnaden var tilläggsisolerat med Gullfiber, på ett vad vi anar icke korrekt sätt vilket gjort att fukt antagligen fått fäste i stommen. Så vi får allt leta vidare.  Men inget regn utan solsken!  För i lilla Vingåker hittade jag dessa söta äggvärmare i en antikaffär. Så det bidde visserligen ingen stuga men det bidde några äggvärmare i stället.  Hur sjutton har jag klarat mig utan dessa oumbärliga tingestar innan? :-)